Det finns ett litet, vackert ord, ej ofta använt på vår jord. Det öppnar dörrar och stillar gråt, det ordet är förlåt.
Nästintill likadan bild har ni sett tidigare, inte samma dock. Kommer mest skriva av mig i detta inlägg, måste få saker och ting ur sig för att kunna gå vidare. Ni behöver med andra ord inte läsa detta.
Har haft en mysig gårkväll med världens bästa Terése och idag har jag myst runder med världens bästa Johanna, tack för att ni finns och lyssnar på mig. Vänner ska man hålla hårt i, dem är guld värda. Blir så glad och varm i hela kroppen när jag tänker på er mina fina flickor till vänner. Ni är VERKLIGEN underbara, undrar hur många gånger jag har skrivit det i denna bloggen nu. Haha, här sa jag det en gång till i alla fall om ni under några omständigheter missat det. Världens längsta blogginlägg var det här. Peace!
Snälla förklara för mig hur man kan vara så dum och göra något med någon som man vet är tillsammans med någon annan? Att kunna se sig själv i spegeln sedan utan att känna någonting. Okej, man kan lägga till en kille till på listan över hur många man har gjort något. Väldigt stort att kunna säga: Åh, jag har gjort ditten och datten med han, han och han plus han. Väldigt stort, man måste vara väldigt stolt över sig själv. Man tänker faktiskt enbart på sig själv. Tänk om man sårar andra? Nej, de tankarna finns inte. I mitt fall kan jag ärligt talat säga att jag ser det som en tjänst. En stor fet lögn har jag helt enkelt levt i under sex månader. Skönt att få slippa det. Skönt att få gå vidare. Och skönt att äntligen få höra sanningen. Den kommer alltid fram, tänk att det skulle ta såhär långt tid bara.
Men jag är inte arg, vilket jag nog borde vara. Jag känner ingen saknad och jag ångrar inte för en sekund att det blev som det blev. Den som får dig, får ingenting helt enkelt. Att du kan leva med ett samvete, först ljuga och säga att du aldrig skulle gjort något med någon annan eller göra slut och sedan ljuga för andra om hur jag är. Du lägger skulden på mig? Hur tusan går det till? Hur kan något som du orsakat vara mitt fel? Något du ber mig att inte göra, ska du få göra utan att jag bryr mig? Om jag sen ber dig att inte göra samma sak är allting mitt fel. Haha, patetiskt är vad jag kallar hela denna soppan. Urlöjligt faktiskt. Trodde att jag skulle få slippa dig för en gångs skull. Att äntligen få slippa bry mig och gå tillbaka till mig själv men du sprider rykten som förföljer. Livet är svårt ibland helt enkelt. Tiden kommer att ge igen. Vänta bara är allt jag har att säga. Håll dig till sanningen nästa gång, det är en sak som gäller alla. Det spelar ingen roll vad det handlar om, säg alltid sanningen.
Det sägs att man lär sig av sina misstag och det har jag gjort. Skulle inte gett dig chans efter chans, du svek mig gång på gång men jag fortsatte förlåta. Vem ville jag lura? Istället är det mig det blir synd om? Fast det är inte synd om mig, det är riktigt, riktigt bra för första gången på länge. Jag har lärt mig att ignorera skit snack, jag vet vem jag kan lita på. Borde jag skriva detta? Nej, folk kommer fortsätta snacka. Men låt gå om ni inte har något annat för er. Lämna mig utanför bara. Hur hade ni själva reagerat? Man förväntas kunna lita på vissa som ändå går bakom ryggen. Vissa är bara så genomskinliga.
Måste även ge lite beröm mitt i allt det miserabla. Tycker personligen att det är väldigt starkt gjort utav vissa att kunna stå för sina fel och be om ursäkt. Beundrar det och blir varm i hjärtat. (tack för det) Finns även något som heter "bättre sent än aldrig". Jag blir glad när jag hör att folk kan erkänna fel, när man kan stå för sina handlingar. Det bör inte spela någon roll om det är något bra man gjort eller något mindre bra. Men stå för det ni säger och säg vem ni är, vem man kan tacka eller förlåta.
Tack och lov för ip-adresser dock. Man är aldrig anonym hur man än försöker. En ip-adress kan ha gett mig svar på vissa frågor. Men hur mycket vill man egentligen veta?
Jag saknar din familj. Jag saknar en famn som kan hålla mig varm. Jag saknar ett annat hjärta som slår i takt. Men jag saknar inte dig. Jag är helt enkelt bättre. Alla gör vi misstag men om man inte kan erkänna sina misstag är man inte heller värd fler chanser. Du lovade att du skulle berätta sanningen för din familj men det verkar du inte ha gjort, du vågar inte stå för det du gjort helt enkelt.
Du förlorade det bästa som hänt dig, men varken du eller jag verkar bry sig. Det var aldrig äkta om man slutar älska någon över en kväll. Du är falsk och har säkerligen svåra problem. Man gör inte så som normal människa, du förtjänar ingen faktiskt. Inte ens dem som du håller på med dig. Hoppas att dem räddar sig själva innan det är för sent. Galet, riktigt galet. Du fortsätter överraska fortfarande.
Jag skrattat åt det och går vidare, finns inte mycket mer att göra. Det finns bättre människor att ha och göra med. Men sluta upp med att vara anonyma, berätta vem ni är om ni vill lägga er i.
Kommentarer
Postat av: amanda cöster
jag beundrar och avundas ditt mod, din styrka. du inspirerar till en starkare vardag.
förövrigt är dina tankegångar himla fina. ville mest säg det bara, bara för att. he.
kram!
Postat av: Ellie
Jag heter Ellie och bor i stockholm. Jag bodde granne med Rasmus lag när vi var på cup i dannmark i sommras. Jag fick intrycket av att han var snäll och mogen och att han brydde sig om dig. Det tror jag han gjorde. Han pratade om dig mycket. Men när jag läst dethär förstår jag att han inte alls varit snäll mot dig, och verkligen inte mogen och att han framförallt inte behandlat dig med respekt, och det tycker jag är det viktigaste. Jag tycker det är så oerhört starkt av dig att stå emot, det måste du fortsätta med. Självklart är jag nyfiken och undrar vad som hänt, så om du vill får du gärna berätta, (du kan maila mig om du inte vill att alla ska se) men jag respekterar om du inte vill såklart! :) Jag måste bara berätta att jag beundrar din styrka i dethär, det är inte alls lätt, jag vet. Många kramar från mig i stockholm!
Trackback
